08. Dead Space
Electronic Arts fick oss att tänka om en odödlig spelregel. Att sikta mot fiendernas huvud. Istället är fokus lagt på att kapa fiendernas leder, såsom armar och ben. Dessutom visade det sig snabbt vara effektivt att bara stampa dem i bitar. Det hjälper till att tillfredsställa den maniska galningen i mig. Fienderna är kanske inte världens mest originella skapelser, men det passar in i spelvärlden, och stämningen ombord på skeppet Ishimura är av absolut toppklass. Bara sättet spelet hanterar ljus och skuggor, kombinerat med användandet av oroväckande ljudeffekter är beundransvärt.
Synd då att det faktiska spelet inte ändrar på sig efter de inledande timmarna. Man rör sig snabbt och kvickt genom de diverse infesterade korridorerna, och utför diverse hämtningsuppdrag för att aktiver delar av skeppet. Men utanför den ramen rör sig spelet sällan. Dessutom så erbjuder spelet på hederliga och väl beprövade händelser såsom tidsnedräkningar, eller förmånen att bli inlåst i ett rum med nya fiender som ständigt skapas runt en tills ”något” har hänt. Ett stort rum betyder ofta att en boss väntar runt hörnet, etc.
Men trots detta är Dead Space ett oerhört kompetent, blodstänkt äventyr, i en ständigt förändrande och överraskande rymdfärjemiljö. Trots alla likheter och uppenbar inspiration från liknande spel och filmer, så har Dead Space en själ som är helt och hållet dess egen.
