Arkiv för januari, 2009

GOTY 2008 – Femte Plats

littlebigplanetgoty2008

5. Little Big Planet
Ju högre upp man kommer på en sån här lista, desto svårare blir det att placera spelen i ordning. I rätt ordning. Little Big Planet är ett av spelen som har gått upp och ned på listan fram tills nu, för nu har jag bestämt mig. Faktiskt.

Media Molecule har med Little Big Planet skapat ett spel med ett nytt och fräscht ytttre, men med en spelkontroll som inte riktigt hängt med i tiden. Det är fullproppat med idéer och personlighet, men är samtidigt helt beroende på att utomstående människor engagerar sig i världen och gemenskapen kring Little Big Planet.  Att överhuvudtaget skriva om spelet på det här sättet känns lika givande som att beskriva ett molns konsistens för någon. Faktiskt. Alla kommer ha annorlunda upplevelser och uppleva spelet på olika sätt. Jag kan döma spelet utefter de användarskapade banor som jag har testat, men det känns fel. Men att helt lämna ut dom är också fel. Så vad gör man?

I grunden ser jag en stor verktygslåda i Little Big Planet. Vill man använda den är man välkommen fram, men man får vara beredd att lägga ned lite tid. Men inte ens då är det säkert att man skapa allt man vill, utan lite kreativt trixande och tänkande utanför ramarna. När man spelar en bana gjord av en person som faktiskt ”fattat” det hela, så är spelet underbart. De banor som utgör det huvudsakliga äventyret kan användas som måttstock. Att spela dessa med två eller fler personer är fortfarande det roligaste jag har haft med Little Big Planet. Misstolka mig rätt, Little Big Planet är något av det mest unika jag spelat 2008, men som samtidigt känns långt ifrån färdigt. Faktiskt. Strax innan jul kom möjligheten att använda sig av paintball-pistoler. Det öppnar nya möjligheter. Liknande saker i framtiden kommer säkert kunna ge ännu mer. Så även om det inte kom högst upp på listan för 2008, så finns fortfarande möjligheten att det blir detta års bästa spel. Faktiskt.

Kommentera

GOTY 2008 – Sjätte Plats

nomoreheroes062007

6. No More Heroes
För att kunna uppskatta No More Heroes, så är det ett krav att man upskattar Suda 51; mannen bakom spelet, nästan lika mycket. Han har sitt alldeles egna sätt att se på speldesign, och vill gärna kunna säga något med sina spel. Det är i alla fall vad jag vill säga, eftersom jag vill kunna uppskatta hans verk och sätt att tänka. Jag tror jag förstår honom rätt bra. Hans spel genomsyras av dialog att dö för, samtidigt som satiren och samhällskritiken haglar ned över spelaren. Ibland får han en att tänka till, men ofta är det bara att acceptera och älska, eller hata.

Visst var No More Heroes fyllt av meningslösa deltidsjobb,  sämst bilduppdatering och världens tommaste hubb-värld. Men det jag såg var en spegelbild av verklighetens gråa vardag, och en spark i magen på de konventioner som skapats i och med utvecklingen av öppenvärld genren. Men den riktiga grejjen med det här spelet är inte att bortse brister och omvända dem till något gott, nej. Att slåss är oerhört kul, och är fortfarande världens bästa exempel på hur motion-control kan vara kul trots hjärndött viftande. Mötena med spelets bossar är oförglömliga, och kan närmast jämföras med motsvarigheter från Metal Gear Solid serien. Unikt, kul, oväntat.

Det är svårt att veta var man ska placera No More Heroes. Men att spelet har en klar plats i denna lista är däremot självklart. Jag placerar den här med lika delar kärlek och omtanke, som till spelets faktiska kvalitet. Det enda Suda 51 saknar för att verkligen ta hem guldpokalen, är en starkare spelmekanik överlag. Men fram tills dess, är det här en av hans bästa titlar hittils.

Kommentera

1UP.com Uppköpta

Tidigare idag kom det officiella beskedet om att 1UP hade blivit uppköpt av företaget UGO. Vad detta kommer att leda till är samtliga podcaster, i ljud- och filmform, kommer att försvinna. Tidningen EGM, eller Electronic Game Monthly, kommer också att få sitt avslut efter att ha funnits på tidningshyllan sedan 1989.

Utöver detta, har över fyrtio procent av 1UPs personal avskedats.
Bland dessa försvinner personer såsom Shane Bettenhausen, Andrew Phister, Nick Suttner och Ryan Scott. Kvar blir bland andra Garnett Lee, som 1UP Yours överhuvud och numera enda ”överlevande” medlem. I det rådande ekonomiska klimatet var det helt enkelt inte lönsamt för 1UP och Egm att fortsätta existera i dess nuvarande form.

Men vilka ska nu bekräfta mina helger? Likt mycket annat som nästlar sig in i ens vardag, känns nu detta avsked rätt tungt. Efter att ha vant sig vid att alltid ha 1Up Yours, EGM Live,/1Up Fm eller Retronauts tillgängligt under veckan så känns det onekligen trist att se många av sina favoriter gå.

Uppdatering: Det verkar som att Retronauts, kommer leva vidare under fortsatt ledning av Jeremy Parish. En stark tröst.

Kommentera

GOTY 2008 – Sjunde Plats

mirrors_edgegoty

07. Mirror’s Edge
Jag har sett fram emot att skriva lite till om detta spel sedan mitt inlägg i November, och nu är ett tillfälle så bra som något. Jag gillar verkligen det här spelet. Men samtidigt finns det ett oerhört stort orosmoln över slutproduktionen, som gör sig allt mer påmind ju längre man kommer i spelet. Jag pratar föga förvånande om momenten när man måste slåss.
Faith och jag trivs på öppna ytor, så varför känna sig tvungna att begränsa vår rörelseförmåga och sätta 65% av spelet i trånga gångar, och lodrätt klättrande. Lägg då in en knippe fiender som inte gör annat än att spela blyskjutande blockad, tills man avancerat fram mot dem nära nog för att kittla på dem med ens fötter. Visst, att desarmera dem vore mycket enklare än att springa på dem med vässade skor och klor, men det känns genast mycket osäkrare med flera fiender i närheten. Missa det röda skimret, och du är stendöd. Idiotiskt.

Mer positivt nu. Spelet har nått sjunde plats på min lilla betydelselösa topplista trots allt, och detta är tack vare de moment i spelet som verkligen får en att känna sig som ett med huvudkaraktären. När allting går rätt är det en dröm att bara susa förbi springande, hoppande och glidande, som om man inte gjort annat. Att under tiden som man springer, se nästa rör eller avsats, och veta vart man ska ta vägen härnäst, för att sedan faktiskt utföra det, tillhör några av de moment som jag minns med glädje under 2008. Jag kastar bort pistolen, försöker ignorera fienderna så gott det går och bara springer. Det mår både jag och Faith bättre av.

Kommentera

GOTY 2008 – Åttonde Plats

deadspacegoty

08. Dead Space
Electronic Arts fick oss att tänka om en odödlig spelregel. Att sikta mot fiendernas huvud. Istället är fokus lagt på att kapa fiendernas leder, såsom armar och ben. Dessutom visade det sig snabbt vara effektivt att bara stampa dem i bitar. Det hjälper till att tillfredsställa den maniska galningen i mig. Fienderna är kanske inte världens mest originella skapelser, men det passar in i spelvärlden, och stämningen ombord på skeppet Ishimura är av absolut toppklass. Bara sättet spelet hanterar ljus och skuggor, kombinerat med användandet av oroväckande ljudeffekter är beundransvärt.

Synd då att det faktiska spelet inte ändrar på sig efter de inledande timmarna. Man rör sig snabbt och kvickt genom de diverse infesterade korridorerna, och utför diverse hämtningsuppdrag för att aktiver delar av skeppet. Men utanför den ramen rör sig spelet sällan. Dessutom så erbjuder spelet på hederliga och väl beprövade händelser såsom tidsnedräkningar, eller förmånen att bli inlåst i ett rum med nya fiender som ständigt skapas runt en tills ”något” har hänt. Ett stort rum betyder ofta att en boss väntar runt hörnet, etc.

Men trots detta är Dead Space ett oerhört kompetent, blodstänkt äventyr, i en ständigt förändrande och överraskande rymdfärjemiljö.  Trots alla likheter och uppenbar inspiration från liknande spel och filmer, så har Dead Space en själ som är helt och hållet dess egen.

Kommentera